Bandyminnen
I denna stressens tidevarv med mörka rubriker om ekonomisk kris, uppsägningar, varsel,
utbrett våld på kvinnor och barn och allt annat elände kände jag mig tvungen att trycka
ner pausknappen. Stoppa världen en stund. Minnas tillbaka.
Och eftersom jag är bandyaktivist är det självklart att det blir såna minnen som dyker upp.
Det finns massor av minn-en från det att farsan började dra med mig på
Nyborgs-vallen någon gång i mitten av 60-talet till dags dato.
En del minnen gör sig bäst kvar hos mig men jag tänkte delge er en del godsaker som rör Kalix.
Mars 1993. Furuhedsplan. Kvalmatch mot Bollnäs.
En vinst här och Kalix/Nyborg BK skulle vara väldigt, väldigt, nära Allsvenskan.
Det vi 3500 personer runt Furuhedsplan fick uppleva var något makalöst,
en fantastiskt spännande match där känslorna svallade på alla inblandade,
från ren ilska med snöbollar vinande mellan Bollnässpelare och publik,
till euforisk glädje när ”Palle” avgjorde några minuter innan full tid.
Några dar senare. Kvalmatch borta mot Tranås.
Nu var det så nära att det knappt gick att missa. Det gjordes det inte heller.
Norrbottensradion sände nerifrån Skogs-vallen i Tranås och jag satt på jobbet och lyssnade.
Vi hade skiftbyte mitt i matchen så att duscha var det inte tal om, snabbt
ombyte och småspringa ner till bilen. Och i denna bil, när vi på väg hem passerar Grytnäs,
förkunnandes slutsignalen nere i Småland. Jag lovar er, det kom en tår.
Väl hemma ringde min kompis Anders, vi skålade via telefon.
November 1993. Första allsvenska matchen. Selånger på andra planhalvan.
Det här hade Kalixborna sett fram mot sen det sprang dinosaurier på Köpmannagatan
och nu var det dags. TV var där, sportradion var där, dom stora tidningarna var där,
dom små tidningarna var där, alla var där.. ..men, det var väldigt nära att
inte jag var där.
En läcker magsjuka natten innan försökte hindra mig och det var nära att den lyckades.
Jag lyckades dock ta mig till nybyggda Kalix IP och fick se
Jukka Ohtonen (still going strong) göra det första allsvenska målet
i den första av många segermatcher det året. 6-3 blev denna.
Sergei "Sigge" Gluhov, var med i premiären -93.
Han platsar också i Stefans "All time Kalix".
Foto: Okänd.
Februari/Mars 1994. Match nr två och fyra i bäst av fem mot blivande svenska mästarna Västerås SK.
Den första hade VSK vunnit hemma på Rocklunda och kom med stort självförtroende och
Pelle Fosshaug i toppform till Kalix för att ta hem sin andra seger. Pelle var arg
på Peter Nilsson och VSK blev förnedrade. 7-3 till de röda i en av de
bästa matcher som utspelats på IP.
VSK vann hemma igen och kom sedan hit för att ta hem kvartsfinalserien.
Pelle var arg på Peter Nilsson igen, men denna gång blev VSK inte förnedrade.
Efter 3-3 vid full tid satte Stefan Tano en missil i VSK-buren och de grönvita
fick hänga med huvudena i snöstormen på IP. Sen vann VSK den avgörande matchen
och tog så småningom hem SM-pokalen. Hasse Johansson sa sedan att Kalix var det
bästa lag dom mötte på sin guldresa.
18 Februari 2004. Boltic, i den sista matchen i det som då hette Allsvenskan.
Kalix behövde vinst för att hålla Ljusdal bakom sig och slippa bli degraderade.
Jösses, jag blir svettig vid blotta tanken. Med sådär sex-sju-åtta minuter står det
5-5 på IP och Ljusdal leder stort nere i Vetlanda, står sig dessa siffror är
mörkret mörkare än vanligt. Då händer det, Kalix får hörna, en hörna från
hörnet där is-maskinerna gör entré. Vem som petade hörnan minns jag inte
men förmodligen var det Peter Norén.
Men vem som sköt minns jag, en av våra
mest lojala spelare genom åren, #8 Marko Miinala... 6-5 !!
Dom återstående minuterna var gastkramande och när Boltic fick hörna
alldeles i slutet tror jag alla runt IP stod med ryggen mot plan. Huvva vad hemskt.
Boltics eminente Fredrik Rinaldo satt utvisad under dessa hemska minuter,
han skrattade åt mig och min kollega Gunnar och försökte "trösta"
oss med;
–Ta´t lugnt gubbar nog fixar ni detta, och andra vackra fraser.
Efter matchen tog han oss i hand och gratulerade. Hans handske måste ha blivit genomblöt av
min handsvett.
Fortsätter i högerspalten › ›
|
|
Marko Miinala har just gjort 6-5 på Boltic, 18 februari 2004.
Foto: Janne Nyberg
Jag skulle kunna sitta här och skriva matchreferat tills korna kommer
hem så jag tar några kortisar;
Peter Nilssons mål mot Broberg i en återkvalsmatch.
En soloraid i slowmotion från eget mål som fick de tillresta
Brobergfansen och deras hangarounds Bruksarna att tystna.
En snömatch mot Västanfors. Snön kom i hundraåttio nerifrån Furuhedsskolan och
landade inte förrän mot väggen på den dansbandsinpyrda Furulogen. Parodi på bandy
och Peter Norén gjorde två mål från egen planhalva.
En iskall match mot Vetlanda. Runt 30 minus och frost i skägget på Kalle Z
som var magisk i den matchen. Tidigare på dan såg jag NSK-Selånger spela den
något annorlunda match-tiden 4x22,5 minuter.
Gripens supportrar som kom upp i en gammal SAAB.
Alla glada motståndarsupportrar som varit så långt från fot-bollens och,
till viss del, ishockeyns rötägg. Verkligen trevliga pjäser att träffa.
Sen finns det förstås några mörka minnen men dom struntar vi i.
Till sist mitt Kalix genom tiderna:
Mv: Kari Perkaus
Vh: Peter Norén
Vb: Marku Komula
Mb: Stefan Tano
Hb: Olov Englund
Hh: Sigge Gluhov
Mf: Peter Nilsson
Mf: Jukka Ohtonen
Mf: Kalle Zaletaev
F: Palle Rönnqvist
F: Marko Kilpeläinen
Vi syns på IP!
Stefan Wikström - Leg. Sargvakt -
[swixas@telia.com]
2004 - Marko Miinala, Paulus Pöhölä och Danne Åhl (nu: Frohm)
Foto: Janne Nyberg
DM-final på älven våren 2004.
Foto: Janne Nyberg
|
|